Kort fakta om vin
Vin är en alkoholhaltig dryck som görs genom fermentering av druvsaft och som återfinns i en bred palett av smaker och utseenden beroende på tillverkningsmetod. Fermenterar man saft från frukt eller bär som inte är vindruvor kallas det generellt för "fruktvin". Vinet har en lång historia som sträcker sig tillbaka till de tidigaste fynden från Georgien, ca 6000 år f.kr., och även om metoderna förfinats genom historien så är det i stort sätt samma grundmetod som används än idag.
Vinets råvaror
- Druvor: Det vi tänker på när vi hör ordet vin är en alkoholhaltig dryck gjord på vindruvor, men visst går det att göra vin även på annan frukt eller bär, då kallas det oftast "fruktvin" för att skilja det från vin gjort på vindruvor. Vindruvor är kanske mest tacksamma att göra just vin på eftersom de har hög sockerhalt, och bidrar förutom det med kvaliteter som vi brukar uppskatta: smak, arom, struktur, strävhet, kropp etc. Varje druvsort är unik och det finns äver 6000 olika varianter som odlas världen över. Lägg sedan till att det finns olika jäststammar, tillverkningsmetoder, fatlagring mm. som också bidrar till smak så kan man snabbt räkna ut att variationen blir oerhört stor. Kan man göra vin på vilka druvor som helst? Ja, visst kan man det, så länge de innehåller socker, men man brukar dela upp druvsorter i matdruvor och druvor för vinproduktion. Matdruvor bidrar inte med så mycket smak och arom ifall man gör vin på dem som druvor avsedda för vinproduktion gör, så ska ni sätta en vinranka hemma i trädgården för att göra vin på, välj gärna en sort avsedd för ändamålet. Populära sorter i Sverige har blivit Rondo (blå) och Solaris (grön).
- Jäst: Utan jäst, inget vin! Jästen omvandlar sockret i saften till alkoholer och koldioxid och är en stor smak- och aromgivare. Det finns flera olika jästsorter som bidrar med olika smak- och aromkvaliteter och andra egenskaper som att kunna äta riktigt mycket socker och därmed göra starkvin t.ex.
- Övrigt: Utöver druvor och jäst finns flera olika valbara ingredienser att använda sig av för att förenkla processen. Det kan t.ex. vara klarningsmedel, konserveringsmedel (sulfiter), antioxidationsmedel eller annat för att påverka utseende och hållbarthet på vinet.
Hur görs vin?
Nedan följer en generell beskrivning av hur vinmakningsprocessen går till. En mer djupgående beskrivning finner du bland guiderna.
- Krossning: Först krossas druvorna för att få ut saften. Vid vitvinstillverkning pressar man sedan skalen för att få ut det sista direkt.
- Macerering: Beroende på vilket typ av vin som ska produceras så väljer man ifall skalen skall ligga med och jäsa en period eller ej (macerering). Detta påverkar färg, strävhet och intensitet. Nu börjar man också med jäsningen.
- Pressning: Efter vald tid av macerering pressar man skalen för att få ut mer saft från dem.
- Jäsning: Sedan får vinet jäsa klart.
- Fatning: Vill man ekfatslagra sitt vin gör man så med att lägga det på ekfat, eller använda sig av ekflis, kuber eller spiraler.
- Lagring: Sedan får vinet ligga och mogna, gärna ett år eller mer innan det är dags att lägga det på flaska och drickas.
Typer av vin
Det finns massor av olika vintyper, här följer några vanliga och ovanligare varianter
- Vitt vin: Kan göras på vilka druvor som helst. Fruktköttet är alltid ljust, det är skalen som ger färg. Vid vitvinsproduktion hoppar man över macereringen och får således ett vin med ljus färg.
- Rött vin: Görs av blåa druvor där skalen får macerera olika länge. Ju längre tid desto mörkare färg.
- Rosé: Precis som med rödvin görs det på blåa druvor men med en kort maceration, timmar istället för dagar, och resulterar då i en rosa färg på vinet.
- Oranget vin: Ifall man gör en skalmaceration fast med gröna druvor får vi ett oranget vin. Beroende på druvsorten kan färgen variera mellan mörkt gult till oranget.
- Dessertvin: Ett mycket sött vin som tillverkas genom att låta druvornas sockerhalt koncentreras och få ett överflöd av socker där jästen inte orkar äta upp allt. Det som blir kvar kallas restsötma. Koncentrationen kan göras genom att låta dem angripas av s.k "ädelröta" som torkar ut druvorna. En annan metod är att koncentrera sockerhalten genom att plocka och pressa frusna druvor (isvin). Vill man göra det enkelt för sig kan man såklart addera rent socker i efterhand, men det tillhör inte de traditionella metoderna beskrivna ovan.
- Starkvin: En blandning av vin och sprit. Kan vara allt från torra till söta beroende på stil och tradition. Ofta blandas ett basvin ut med druvsprit och får därmed högre alkoholhalt. Kända exempel är t.ex. Sherry, Portvin eller Madeira.
- Naturvin: Naturvin kan uppfattas som ett vagt begrepp då det inte finns en tydlig definition för vad det är, således är det öppet för tolkning. Det startade som en motreaktion mot storindustrins vinproduktion där man istället vill återgå till en småskalig ekologisk vintillverkning med så lite tillsatser och påverkan som möjligt. Många förknippar t.ex. naturvin med att vara grumliga, ha jästfällning i flaskan och smaka tydligt av vildjäst. Vildjäst är den jäst som finns naturligt i luften och som går utmärkt att göra vin med, men resultatet kan bli mer oförutsägbart. Detta är inte sant för alla naturviner, men det är helt klart vanligare att stöta på viner med dessa utseenden och smaker i naturvinskategorin. Detta behöver inte tyda på ett "sämre" vin, tvärtom är det många som upptäcker naturvinerna och föredrar dem framför andra typer.